Elins

Idag följde jag med till Rock-kyrkan igen. Dagens tema var "förlåtelse, att kunna släppa taget och gå vidare". Prästen berättade bland annat en historia som jag fastnade för:

 

Historien handlade om två män som påbörjade en lång vandring vid sidan av en flod när de såg en gammal kvinna som försökte ta sig över till andra sidan. De två männen bestämde sig för att hjälpa henne, och bar henne över floden. Kvinnan var inte det minsta blöt och fortsatte utan att ens säga tack. De två männen- som var tvungna att ta sig tillbaka till sin sida av floden igen- fortsatte sin vandring helt dyngsura.

     Efter tio minuter började den ena mannen klaga över hur blöt han var. Efter ytterligare tio minuter började han klaga över att de slet så mycket för kvinnan och inte fick minsta lilla tack tillbaka. Tio minuter efter det började kläderna stinka och var fortfarande blöta. Då frågade den klagande mannen sin kamrat:

     - Varför är inte du irriterad? Är du inte det minsta sur?

     Kamraten svarade:

     - Nej, för jag släppte ner kvinnan för en halvtimme sen. Du bär henne fortfarande.

 

Fattar du? Bra va!?