KYRKAN
Kategori: USA- Oregon
HUR JAG TRODDE DET SKULLE VARA:
- En vanlig kyrka, som de vi har i Sverige.
- Ca 20 personer (majoriteten pensionärer)
- En massa trista sånger
- En långtråkig präst som står och läser psalmer
HUR DET VAR:
- Allt ägde rum i en gammal industribyggnad
- Runt 600 pers (majoriteten ungdomar)
- Ett rockband som spelade alla låtarna på så hög volym att hela lokalen skakade
- Prästen såg ut att vara en av medlemmarna i Backstreet Boys. Och istället för att läsa i bibeln gick han igenom betydelsen i ett visst stycke. Han skämtade mycket, drog liknelser till Barack Obama och demonstrerade med små Star Wars-figurer.
Det var helt enkelt inte det alls som jag hade trott. Det var mer intressant än tråkigt. Jag känner inte att det gjorde mig religiös på något sätt- men det fick mig att förstå mig på religioner lite mer. När jag till exempel tittade mig omkring i rummet och såg alla lyckliga människor och förstod hur viktigt det där var för dem. Att det troligtvis är deras höjdpunkt i veckan. Hur alla var sig själva- fast tillsammans. Många gånger höll jag på att storkna, och ville bara förklara för alla hur de troligtvis går dit helt i onödan. Men så ser jag folks leenden och skinande ögon. Och jag får känslan av att det måste finnas någon högre makt, vare sig det är en Gud, någon form av magi eller vad som helst, någonting måste ha skapat de där människorna, fått dem att gå till just den kyrkan, just den dagen, och fått dem att känna ren glädje. Och jag skulle aldrig, aldrig, aldrig vilja ta den lyckan ifrån dem. Och skulle kunna ge allt för att få fler att känna den.